Idag när jag vaknade så kände jag direkt att det va en sån dag då jag bara borde somna om igen och göra ett nytt försök imorgon…
Trots det så gick jag upp, klädde på mig, fixade allt inför jobb och åkte och jobbade.. Gick relativt bra med några mindre missöden på området.. Standard på mitt jobb…
Kom hem, njöt av vårsolen, handlade, promenerade lite och kände att dagen kanske inte skulle va så hemsk ändå.. Tills för en timme sen..
Syster på sjukhuset efter en ”lätt misshandel”… Och här sitter jag, fly förbannad med tårar som forsar ner och jag vet inte vad jag ska göra av ilskan..
Kan inte folk bara ge faaan i henne, hon har fått tillräckligt med skit nu! Det va tillräckligt för länge sen! Mina syskon är mitt allt här i livet, jag skulle göra allt för dom precis som dom skulle för mig. Vi tar hand om varandra i vått och torrt.. Och att få höra något sånt här gör så fruktansvärt ont i systers hjärta… Man känner sig så maktlös… För oavsett vad jag gör så kan jag inte ändra på något.
Jag kan bara finnas här för henne och ta hand om henne. Visa henne att det inte bara är mörker i världen, även fast det känns som det just nu. Livet blir lättare och bättre och de flesta slutar bete sig såhär med tiden. Men idioter kommer alltid att finnas, överallt. Men vi lär oss också att hantera dom och att stänga ute deras skitsnack. Misshandel är dock svårt att stänga ute…
Mina älskade systrar… Jag älskar er med hela mitt hjärta och mer därtill.
Tishiii 