Rakt på sak!

Vad i helvete ska jag va på halloween-festen på fredag??? 
Jag har gått igenom allt jag äger och har men har ingen aning..
Blodigt vet jag att det kommer bli, men vad faaan ska jag va??

Hjälp mig tack!!

…..

Why can’t you see just how much I need you in my life?
I miss you.

Tankar som inte går att styra.

Varje kväll eller natt, precis innan jag ska släcka ner och sova, så tänker jag samma tanke.. Har gjort det i tio månader nu.
Jag tänker, imorn ska jag ha en bra dag och inte tänka på att Linn är borta.
Men varje dag, VARJE jävla dag, så kommer en och samma tanke.. Jag kommer aldrig mer få hålla om min lillasyster. Det är ingen tanke jag kan styra över, den kommer vid olika tillfällen varje dag.
Jag önskar att jag kunde styra över dessa tankar, för dom gör så fruktansvärt ont. Dom river sönder mig inuti och jag vet inte vad jag ska göra.
Visst allting är lättare idag än det va i början av året, men det är faan inte lätt idag heller. 10 månader, två veckor och några dagar.. Av smärta, ångest, rädsla, panik, sorg, ilska, hat. Och kärlek och ensamhet..

Hur lång tid tar det innan man kommer över något sånt här? Det känns som att jag verkligen kämpar men inte kommer nån vart..

Jag vill hålla om min lillasyster igen, se hennes leende, höra hennes skratt.. Höra hur hon pratar småländska blandat med stockholmska. Höra om hennes drömmar och planer..
Men aldrig mer.. Och det är verkligen ALDRIG mer.. Aldrig mer får jag se henne i ögonen och säga att jag älskar henne och vi ses snart igen..

Den som säger att det går fort att komma förbi något sånt här, den har fel.. Jag önskar att den personen hade rätt, men… Smärtan är lika stor idag som den va söndag den tolfte december när jag bröt ihop på mammas sovrumsgolv och upprepade ”nej, inte Linn!!” tills jag inte fick någon luft längre medans mamma tog emot det hemska samtalet.. Den dagen kommer jag aldrig glömma. Den värsta i mitt liv.

Jag älskar dig lillasyster, saknar dig mer än ord kan beskriva. ❤
"en gång systrar alltid systrar"

Jag lovar hela tiden att jag ska bli bättre på att blogga..
Det blir jag inte, jag sätter för hög press på mig själv 
så jag kommer inte på något alls att skriva då.

Nu sitter jag här igen med datorn i knät och musiken
är på som vanligt. Men inte den vanliga rocken nu,
nu är det ballader, allt som får mig att tänka igen.
Vad tänker jag på då? Jag vet inte, det är ett enda
virrvarr av tankar i mitt huvud och jag vet inte vart jag
ska göra av allting längre.
Det känns som att jag bär på alldeles för mycket nu
men jag vet inte vad det är jag bär på eller hur jag ska
få ut det. I vanliga fall skriver jag ju om det, men det 
får inte nu, för jag vet inte vad jag ska skriva.

Jag känner ingenting idag, ingen glädje, ingen kärlek,
ingen sorg, ingen ensamhet.. Ingenting, det är tomt.
Imorse var jag glad, när jag hade kommit till jobbet 
och skulle plocka fram växelkassan, min en kollega
hade skrivit på påsen som pengarna låg i.. Bara några
få ord, men dom fick mig att le igen och känna mig
uppskattad. Han skrev ”Lycka till idag, du är bäst!”.
Alla vet hur osäker jag känner mig när jag ska öppna
eller stänga på jobbet så att bara få ett så litet 
meddelande på den påsen gjorde mig glad, det visade
att dom iaf tror på mig, vilket känns bra.

Men nu känner jag ingen glädje längre. Jag känner 
ingenting. Jag skulle hellre gråta än känna såhär.

Men men, nu ska jag sluta skriva dystert igen.
Jag tänker inte lova att bli bättre på att blogga igen.
Kommer det så kommer det liksom. Så vi får se.

See ya/ Thess

Jag vet precis.

..hur fel det här är av mig.
Men jag måste få avreagera mig lite nu.
Hade en helvetesdag på jobbet idag..
Den började lugnt och skönt, och fortsatte så ett tag..
Sen kom en snygg kille en och beställde mat, flirtade och försökte övertala
mig till att gå ut på krogen ikväll, funkade inte denna gång.(Fattig tjej)
Han gjorde mig glad iaf, skönt med kunder som får en att le ibland.
Jag var glad en timme eller två, sen kom massa kunder samtidigt,
vilket gör en något stressad då man jobbar själv och känner att man vill kunna
göra iordning deras beställningar snabbt och ta betalt snabbt med för att de
ska vara nöjda. Jag slet arslet av mig och gjorde alla beställningar på ca
3 minuter vardera, inklusive att ta betalt då. 
Bland dessa kunder hade jag världens jävla bitterfitta(ursäkta),
beställningen till kunden innan tog ca 2 minuter för mig att bli klar med..
Och den bitterfittan som var nästa kund kläcker ur sig ”En sån långsam FITTA
som du borde inte få jobba här!” eller något liknande, försöker förtränga det.
Jag blev RASANDE över hans uttalande, för jag var inte långsam och han hade
absolut INGEN rätt att kalla mig för FITTA, men jag jobbar inom service och
får tyvärr inte säga ifrån åt kunden eller vägra servera honom om han inte 
har ett aggressivt beteende, vilket han inte hade, han var irriterad.
Jag bad snällt om ursäkt för att det tagit lång tid och frågade honom vad han 
ville ha och fortsatte jobba med ett leende på läpparna.
Efter gick jag däremot ut i köket, ringde mamma och bad henne säga något
som skulle få mig på bra humör igen, för jag ville inte riskera att va bitter mot
kunder som inte förtjänar det.

EN kund, förstörde min kväll genom att kalla mig för fitta för att jag gör mitt
jobb, men inte så snabbt som han önskar. FFS, jag har jobbat där en månad,
jag har inte samma tempo som de andra och det tar tid att göra klart en
beställning och ta betalt för den då det är mycket som ska göras och frågas.

Tur att man har några få kunder som är glada och får en på bra humör iaf.

Nu är jag dock uttråkad så jag gör en liten lista igen… Funny.

Hur många sms har du skickat med din telefon? – Ehh, teknisk tjej.se, hur vet man det på iPhone?
Vem kramade du senast? – Mamma
Vem kysste du senast? – Haha, det är min hemlighet, och hans.. 😉
När såg du din bästavän senast? – I juni. 😦
Din favoritfilm? – Har många favoriter faktiskt, inom vilken genre?
Din favoritlåt? – Sixx A:M – Goodbye my friends.
Bär du på en stor hemlighet just nu? – Alltid.
När vaknade du imorse? – seeeeeeent, va så sliten efter gårdagen
Gillar du hästar? – Har alltid gjort. 🙂
Har du ett turnummer? Vilket? – 6 faktiskt.
Vem hade du velat träffa just nu? – Linn 😥
Vilket är det bästa året hittils? – 2010, jag jobbade, jag blev singel, jag var lycklig och jag hade Linn.
Är du kär? – Nej.
När drack du alkohol senast? – tre veckor sedan.
Är du en rökare? – Nej
Föredrar du snus eller rökning? – Snus
Vad heter du i mellannamn? – Något på S
Har du en blogg? – Nej sånt tjafs orkar jag inte med. 😛 
Vilken klass går du i? – Ingen
Thåström eller Håkan Hellström? – Ingen av dem
Göteborg eller Stockholm? – Göteborg
Vart bor du? – ******
Vart vill du bo? – I sverige, göteborg. Men skulle gärna bo utomlands.
Vem skrev åt dig på msn senast? – Min bästa vän.
Vem skrev du senast sms med? – Min bästa vän där med.
Vem ringde dig senast? – M på jobbet.
Vem sov hos dig senast? – Öhhhh, ingen har sovit här, alltså vän.. Annars va min skrutt här med hennes mamma för några månader sen.
Vem sov du hos senast? – Ojoj, det ska jag nog tala tyst om. (räknar inte familj)
Om du går in i ditt fotoalbum på mobilen, vad är det första du ser? – En krossad ruta på jobbet.
Har du MVG i något? Isåfall vad? – Hade i estet bland annat.
Hur gammal tror du att du kommer bli? – Tillräckligt hoppas jag.
Har du piercingar? Isåfall, vart? – Fyra i vardera öron, en i tungan och en i naveln, saknar alla mina piercingar nu.
Vilken är den senaste låten som fastnat i ditt huvud? – Fear of the dark. (tack och lov!!)
Är du vig? – Som ett kylskåp utan gångjärn.
Använder du hårspray? – Har inte gjort det sen tjugonde juli.
Vill du vara singel eller ha ett förhållande? – båda? Skönt med närheten och tryggheten i ett förhållande men, skönt med friheten som singel.
Uppsatt hår eller hängande? – Utsläppt, tuperat och rufsigt.
Vill du gifta dig i framtiden? – Njaa, jag vet inte.
Vilken vän vet mest om dig? – Min bästa vän.
Har du varit vän med någon som du inte tycker om nu? – Ohjaa.
Vem skrev åt dig på Facebook senast? – I loggen, på en status eller mail? Mail är bästa vän, loggen vet jag inte och status är syster.
Vill du bli modell? – nej för faaan.
Vad var det senaste du installerade på din dator? – ööhhh, drivrutiner?
Vem är den perversaste person du känner? – haha jag känner bara perversa människor.
Vad tittar du först på hos killar/tjejer? – Ögonen, helt klart. 🙂
Favoritdryck? – Öl
Har du några plancher i ditt rum? På vem/vad? – Nej, har tavlor, skisser och en spegel. 
Vad ska du göra i sommar? – Sommar?? Kan jag få vinter först? Men, lutar mot festivaler, konserter en minisemester och eventuellt en utbildning på en månad.
Klänning eller kjol? – Kjol, gillar inte klänning.
Har du varit med på TV? – Ja alltså, i bakgrunden iaf.
Vad kollar du helst för TV-program på morgonen? – Kollar inte egentligen, har bara tv’n på för att vakna.
Snyggaste kändisen? – Johnny Depp, Nikki Sixx, Colin Farell. DJ Ashba, Kat von D osv osv osv.. Och ja, jag vet hur gamla männen är, dom rä snygga ändå!
Vart vill du resa innan du dör? – Japan!
Gillar du någon just nu? – Faktiskt inte.
Senaste personen som gjorde dig ledsen? – bra fråga.
Har du någonsin vart otrogen? – Tyvärr måste jag svara ja där, ångar det stort och kommer aldrig göra om det.
Spelar du något instrument? – Spelade trummor och plinkar på gitarren ibland.
Ska du tatuera dig? – Helt klart, så fort jag fått ihop tiotusen. 🙂

Ögongodis!

Ja.. igår på jobbet hade vi lite ögongodis till kunder.
Speciellt en av dom.
Det va jag, J och H som jobbade fram mot kvällen och lagom när vi går in i köket
så plingar det i dörren som det alltid gör med kunder.
Inget mer med det, på med leendet och ut till kunderna..
MEN, jag hann bara komma ut, H sa hej till kunderna och jag vände mig om och 
sa WOW!
Alltså den där killen.. Det finns mycket snygga killar här i söder men, inte som han.
Han var en så snygg kille så jag till och med tappade fokus på det jag gjorde.
Jag klantade till det med en beställning till och med för att jag va distraherad av
hans ögon. Helt sjuuukt.
Men det va inte bara jag som tappade fokus, det gjorde även J, kanske inte lika
mycket som mig som till och med la på fel saker(kom dock på det innan jag lämnade
över beställningen till kunden). 

Ja, jag trodde då att det inte fanns så många snygga killar kvar längre, alla verkar 
försvinna en efter en, men DAAAAMN. Han är nog en av dom snyggaste jag har 
sett iaf, och jag har sett mååånga snygga killar. (Tänk om dom kunde tänka samma
sak om mig någon gång)

Nej usch vad desperat jag låter nu.. Det är jag inte, verkligen inte.
Jag njuter av singellivet, har gjort det i två år nu och tänker fortsätta göra det med
min nya vän J som även är nybliven singel.(Perfekt!) 
Men det är ju aldrig fel med lite ögongodis, oavsett om det är på jobbet
eller nere på stan, eller kanske på krogen.

Men, nu tänker jag krypa under täcker och kolla på någon film och
fundera vidare på vad jag och J ska hitta på.

See ya/ Thess

Your heaven is my hell.

And you’re the one who made it that way.

My heaven? It doesn’t exist.
Life’s too cruel for heaven to exist somewhere.

My hell? If I’d tell you, you wouldn’t believe me.
Life’s a bitch and then you die, right?

Your heaven? Well, you where the happiest one, right?
You got everything just the way you wanted it to be.

Your hell? I could put you there if I’d want to.
See you just as misserable as I was and still am from time to time.

You made my life a living hell, you where the one who triggered all emotions.
The one who made me a mess again. The one who made me want to break.
And never be able to be put together again.

And now?
You’re still stuck in the same spot as before.
You still try, but you can’t anymore.
Me? I’ve started over, I’ve left everything behind.
I will soon have the life I’ve always wanted.
I will be happy again, and you will be eraised.

I guess that I can thank you now.
For making my life a living hell.
Because if you wouldn’t have, I would be stuck too.
But Iäm better than that.

So, thank you for being such an asshole.
Soon I will have my heaven, and you might get your hell.

Jag är lost.

Det känns som att livet går framåt hela tiden.
Men sen så kommer det dagar som får en att falla så otroligt långt ner igen så man vet inte vart man ska ta vägen. Även små saker kan få en att falla. Idag, eller ja, igår va en sån dag..
Jag och mamma var och handlade lite för helgen och för något som händer nästa vecka, vi pratade mycket om våran hund som vi hade fram till förra sommaren, min gammelman.. Då började jag sjunka.
När vi kom hem så plockade jag in alla varor i skåpen och kylskåpet, tog det lugnt en stund.. Sen fortsatte jag tänka på min gammelman, på hur han brukade hoppa efter snöflingor, hur han kom till mig när han för rädd för fyrverkerier och smällare runt nyår, hur glad han alltid var när jag kom hem från skolan eller jobbet..
Så, jag tog fram hans halsband som jag fortfarande har kvar, har kopplet också men halsbandet var med från dag ett, bytte aldrig.
När jag satt här i mitt rum, på sängen, med halsbandet i händerna så kände jag helt plötsligt tårar rinna ner för kinderna. Jag insåg hur stor del av mitt liv han va förut och hur mycket jag saknar honom idag. Jag tänkte även på min sista promenad med honom, måndag den 18’e Juli.. Jag tog kvällsrundan med honom och han var så glad och pigg den kvällen.. Fredagen samma vecka, klockan kvart i tre hörde och såg jag honom ta sina sista andetag och bröt ihop.
13 års kärlek och vänskap försvann på ett ögonblick.

Jag vet, det va ”bara” en hund… Men det va min hund, min vän, min familjemedlem. Det va min Roxy.

Jag trodde aldrig att det skulle göra så ont att avliva en hund, men det gör det. Och än idag gråter jag för att det känns tomt utan honom vid min sida.
I flera år har jag velat skaffa en till/en egen hund.. Men idag kan jag inte ens tänka mig att göra det. För ingen kan ta Roxys plats, aldrig någonsin. OM jag nångång skaffar en ny hund själv, då kommer det att vara en collie eller shetland sheepdog, en blue merle, precis som min gammelman. Men aldrig en Roxy.

Jag vet inte ens varför jag skriver det här, för jag vet att de flesta kommer tycka jag är galen eller liknande, precis som med det jag skrev om att gå till ett medium.
Men, bloggen är min terapi. Det är väl mitt sätt att hantera allting som gör ont i mig. Även om det ”bara” är en hund.

Tråkig läsning för er, men det hjälper mig.

Vila i frid min älskade gammelman. ❤

Frånvarande.

Det är vad jag är nu för tiden.
men det är inte så konstigt kanske, nytt jobb, minisemester och massa tankar som flyger omkring hela tiden. Jag har inte riktigt känt att bloggen är något jag har velat prioritera nu, jag har för mycket annat att tänka på som kräver mycket energi. Ni skulle bara veta hur mycket jag har att lära mig på jobbet. Det är något nytt hela tiden känns det som. 
Men det går bra iaf, jag blir snabbare hela tiden och lär mig mer och mer och behöver inte kolla fusklapparna lika ofta längre, så det känns riktigt bra. Jag är ju bara anställt för 45% nu, men jag har ett jobb att gå till minst tre dagar i veckan så. Har än så länge jobbat ca 64 timmar. Bättre än inget, hehe.

Till tankarna då. Ni vet ju alla vad som har snurrat i mitt huvud sen december, och det är ju min syster. Men det blir mindre och mindre hela tiden så det går iaf åt rätt håll. Men trots det så är det fortfarande riktigt tungt och känns overkligt. Man vet inte riktigt vad man ska känna eller tänka längre. Allt känns så fel när jag vet att hon inte finns med oss på samma sätt längre. Och jag känner mig fortfarande dum när jag är glad och skrattar. Kan inte riktigt låta bli det faktiskt.

Nu kommer många tro att jag är dum i huvet eller liknande, och det är okej för det är inte många som tror på sånt som jag kommer skriva om, men JAG gör det och det är något jag hoppas att ni i min närhet förstår och accepterar, att jag tror på det här och gör det för mig.
Jag pratade här om dagen med Linns mamma, blir alltid lika glad över att träffa henne och det känns mycket bättre efteråt. Men nu är det så att hon bad mig göra en sak som jag själv har övervägt det senaste halvåret. Hon bad mig gå till ett medium för att se om jag kunde få kontakt med Linn, hon själv har gjort det och det syns så tydligt på henne att hon mår mycket bättre nu än vad hon gjorde för bara några månader sen. 
Så, jag sitter nu och letar efter ett medium här i närheten och ska boka in en session med honom/henne som jag hittar och jag hoppas verkligen att jag är mottaglig för detta så jag kan få prata med min älskade syster igen. Bara få höra hur hon mår nu och få säga att jag saknar henne och älskar henne med hela mitt hjärta. Jag tror att det kan hjälpa mig mycket faktiskt. Det här är min chans att få mitt sista hej då. Inte till en gravsten, till henne, min syster.

Jag förstår er om ni tycker jag är galen eller helt enkelt fucked up för att jag tror på detta, men snälla. Håll det för er själva den här gången. Jag måste vara öppen för allt nu. Och det här är något jag har trott på i många år då det alltid har hänt konstiga saker runt omkring mig. Jag behöver inte höra negativa saker som att allt detta bara är fejk och folk som lurar en på pengar. 
Dom här människorna har ingen aning om vem jag är eller vem i min närhet som har avlidit, kan dom då ge mig en beskrivning av den här personens utseende och personlighet utan att jag säger något. Då är det på riktigt och Linn eller farfar, morfar, ja vem som helst i min närhet som är borta är där. 

Så, förhoppningsvis hittar jag någon snart. Jag både vill och behöver det här nu. Och jag hoppas verkligen att jag är mottaglig för det här.

Nu ska jag lägga datorn åt sidan igen och försöka slänga ihop en middag också.

Ska försöka komma igång med bloggen snart igen.

/Thess