Ensam.

Det har jag varit nu sen i onsdags. Helt ensam verkligen. Alla i familjen(mammas sida) åkte till Finland i onsdags.. Pappa träffar jag ju knappt iom att han bor ca 100mil härifrån.. Faster flyttade till ett annat land för några veckor sen och även farmor och hennes pojkvän(haha) åkte till Finland för en och en halv vecka sen.
Har verkligen varit helt tomt här.
Men har varit sjuk hela veckan så sällskap hade inte varit något att föredra nu ändå, jag vill helst vara ensam när jag är sjuk.

Idag insåg jag hur bra jag trivs med allting. Jag har ett underbart jobb som jag längtar efter att gå till varje dag, när jag hade varit hemma en halv dag så ville jag tillbaka igen.
Jag har en underbar familj som är utspridd lite här och var i Europa. Världens finaste lillasyster som jag blir mer och mer stolt över varje dag som går.
Enda som jag känner saknas nu är en lägenhet som jag trivs lika bra i som jag gör i övrigt med allting. Ska ringa och tjata lite till på hyresvärdarna här omkring och hoppas på ett ja snart.
Ikväll kändes allting så perfekt, mamma ringer och säger vart dom är och ungefär när dom skulle vara här, en timme innan ”beräknad ankomst” börjar jag med middag, fixar iordning lite och bara tar det lugnt sista stunden.
In kliver dom och vi sitter bara och äter middag, fikar och pratar på som att vi fortfarande skulle bo under samma tak.
Det kändes riktigt bra. Även fast vi bara sågs en timme.
Men det är så det ska vara, bara få ett samtal och börjar fixa middag till familjen.

Idag, för första gången på länge så kände jag mig lycklig, på riktigt. Jag är där jag ska vara, jobbar med något jag älskar och är nöjd ned allt. Och jag har en familj som älskar mig och stöttar mig i allt. Vad mer kan jag begära?

Livet är härligt när allting känns bra.

Med det så säger jag god natt. Imorgon ska jag äntligen jobba igen!

Är du seriös med mig?!!

Alltså… När jag flyttade från hålan jag är uppväxt i för 6 år sen så va det så skönt att tänka ”underbart, jag behöver inte möta honom överallt..” Och veta att det faktiskt stämde. I värsta fall skulle jag möta honom på krogen eller något men det är ju ganska lätt att undvika folk där.
Tre år senare så kliver du in på min riskutbildning på körskolan.. Fuck! Inte nog med det, du sätter dig bredvid mig också!!
Sen såg jag dig inte igen, hade inte sett dig på tre år och nu har det dröjt ytterligare tre år…
Men klart som faaan ska du jobba på mitt jävla jobb!! Så jag kommer behöva se dig varje dag!
Jag vill inte se dig, jag vill inte höra din röst, inte ens höra ditt jäkla smeknamn som jag hört om och om igen redan…
Du va ett misstag, och nu får jag lida för det…
Fuck!

Ibland spricker det bara..

Jag har varit så lycklig och mått så bra nu senaste månaderna. Allting har varit underbart!
Tills döden kommer, en efter en känns det som Människor tas ifrån oss, allt för tidigt ibland.
För lite drygt en månad sen så gick ”farmors” bästa vän bort plötsligt.. Kände inte henne men jag mådde dåligt för I-Ms skull…
I lördags fick jag ett jobbigt samtal från mormor och fick höra att moster Margit har gått bort, då brast det för mig.. Hon var gammal, det var hon, men jag kände mig bara så dum som inte var där och hälsade på henne när jag sist var hos syster, jag tänkte att, det hinns med nästa gång… Men det blev ingen nästa gång.. Aldrig mer.
Jag ringde min mamma efter samtalet och med gråten i halsen sa jag bara ”ring din mamma” ”Margit har gått bort” jag tror mamma sa något emellan och efter men jag kommer inte ihåg det, jag minns bara hur ledsen mormor var när hon ringde mig. 😦

Ikväll har jag varit glad igen, har haft kaos på jobbet men har bra kollegor som gör det lätt att vara glad, dom Är bäst!
Men nu, när jag låg här och scrollade på fb så hamnade jag på systers sida..
Och tårarna bara forsar, det gör så ont att se hennes bilder, så ont att se hur ledsna alla är hur ont dom har..
Och där, bland alla bilder är du och jag, 10-11 år gamla, båda i vita känningar med långt blont hår, båda med ett leende på läpparna ovetandes om vad komma skall…
Idag önskar jag att vi kunde gå tillbaka i tiden 13 år, till när vi var lyckliga och vi mådde bra, innan allt gick åt helvete.. Vi kunde göra om och göra rätt, både du och jag..
Och vi kunde sitta här på min farmors altan på fredag och dricka öl, lyssna på dead by april eller dropkick murphys och skratta oss igenom natten..
Jag vill få vakna i min säng i mitt flickrum med dig och våra två systrar imorn, med all glädje, allt hopp, all kärlek..
Jag vill göra om och göra rätt, för dig min älskade syster. Den gången skulle jag aldrig låta dig försvinna ur mitt liv ens en vecka.. Det skulle vara du och jag och vi skulle klara allt..

Faan vad jag saknar dig Linn, faan vad jag hatar dig, faan vad jag älskar dig..
Faan faan faan! Jag vill ha dig tillbaka lillasyster<3 ❤ ❤
Jag älskar dig mer än livet.
Ad astra per aspera<3

Trött tjej.

Ja hörrni, vad säger man. Klockan är kvart över fem och här sitter jag och väntar på en buss..
Jag har två km till bussen på morgonen, det är inget avstånd egentligen, men dra åt helvete vad fort man trampar på cykeln när man är helt ensam på en mörk väg och hör massa saker i skogen, då går det faan fort.. Gick två minuter snabbare för mig att ta mig till bussen idag, sjukt!

Iaf, jobbet går sjukt bra, trots några missöden förra veckan, men det är sånt som de flesta där har lyckats med så..
Trivs läskigt bra med grabbarna jag jobbar med också.
Enda tråkiga är att jag måste gå upp kvart över fyra och är inte hemma förns halv sex ungefär.. Det sociala livet rinner ut i sanden lite..
Men det ska det bli ändring på inom kort! Lite saker som behövs först bara.

Nu sitter jag här i den lilla mörka hålan jag kallar för hem idag, helt ensam, hör bara några mysko ljud på avstånd.. Läskigt.. Haha nee, är nog bara lite djur som är ute och rör sig i dimman.
Några minuter kvar tills bussen går så jag ska dricka upp min kaffe och hoppas på att jag vaknar till lite..

Ha en bra dag alla. / Tishiii